Okej de var
juh nu ett tag sedan jag skrev, och de har inte ändrat sig så mycket men ska
endå försöka komma upp
to date med mina känslor.
juhst nu känner jag mig inte så deprimerad längre som jag gjort den senaste tiden, utan de
käns mera menlöst att känna över huvud taget då de aldrig händer något i mitt liv när jag stannar hemma.
jag har nyss hittat mig en trevlig ny
vandringsstid i uddevalla, eller den e säkert gammal men den e
endå ny för mig. önskar jag fick gå den promenaden med någon av mina gamla vänner som aldrig hör av sig längre,
simon,
elain,
jessica,
viktor,
sofia.. vad
fan hände med att vi var vänner?
vad
fan hände med
elain och
simon som kramade om mig när jag var ledsen och som spelade rollspel med mig.. vad hände med
jessica som jag kunde sitta och snacka med. och vad
fan hände med
viktor som alltid
hadde några bra ord. killen som jag ville bli som... undrar om de hör av sig till några andra av sina kompisar
okså? om inte så e de synd.
ialla fall så saknar dom.. saknar de som aldrig
kontacktar mig för jag börjar bli trött på alltid vara den som ringer och kolla vad
fan som händer i deras liv.. som om att jag inte betyder något alls för dom trots att dom betyder så förbannat mycket för mig.
fan.liksom man hörde deras röster göra löften om att de ska försöka
kontackta en oftare men inte
fan händer de. jag ska ringa runt igen och de vad de gör beretta hur
fan jag känner och sedan får de
fan vara nog, vill de ens vara mina kompisar längre så får de
fan försöka
kontackta mig
okså, de e
juh fan inte så att jag ska försöka hålla i alla trådarna.
jag behöver fortfarande hitta folk i uddevalla att spela rollspel med. alla som jag vet är inbitna rollspelare är antingen för upptagna i en eller fler grupper redan eller så har dom grupper som är fulla med folk. VARFÖR KAN INTE JAG FÅ VARA MED FÖR?!? varför? de var liksom min enda hobby och sedan jag flyttade så har jag inte ens fått höra talas om rollspel. i lysekil vill några spela med mig men alla andra där mer eller mindre avskyr mig och jag ska inte förnya mitt
medlämsskap nästa år. jag tycker helt enkelt inte de e värt de. de e för lite spel helt enkelt *gråt* jag som vill spela.
Åkte hem till
Issadora nu faktiskt, min gamla kärlek innan
ida. hehe blev aldrig något där och kärleken är sedan länge förbi. men hon är
endå en god vän som uppskattar min matlagning och de e alltid ett + om man tycker om de jag lagar. fast jag försöker hålla all min mat simpel men god.
jag har
tälgat ett par svärd i trä, de blev inte så fina men jag blev
endå nöjd, mina systrar ska få dom. efter jag gjort dom finare :) vem
sejer föresten att svärd är bara till för pojkar att leka med
endå? pappa
sejer de
dumming!
jag spenderade en väcka med min far i lastbilen och så fick jag tänka och fundera, under hela tiden på lastbilen en hel väcka
asså så
sickade jag inga
sms till de som inte skrev till mig, och tro mig de var bara en enda person som skrev. tack
Maaf du vackra
princessa som förgyller min vardag (: och de fick mig att inse att
FAN VA JAG ÄR ENSAM! men för att kunna få nya kompisar så måste man ha kompisar redan innan och de har
fan inte jag. önskar de
fans en
skutbana i uddevalla för pilbågar, skulle helt klart bli medlem för livstid. teater grupper? ska kolla upp när jag får tummen ur
rumpan. försöka få kontack med en präst och diskutera mitt sätt att se gud och
relion, se om de passar in i svenska kyrkan eller inte,
bara 56 stavfel