Fader vår som är i himmelen.

Helgat varde ditt namn.

Tillkomme ditt rike.

Ske din vilja, såsom i himmelen

så ock på jorden.

Vårt dagliga bröd giv oss i dag,

och förlåt oss våra skulder,

såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,

och inled oss icke i frestelse

utan fräls oss ifrån ondo.

Ty riket är ditt och makten och härligheten

i evighet.

Amen.

Sitter ner, har ganska så tråkigt faktiskt.
har spelat nu ett tag lite spel och lite annat skit nu, trött på alla lekar som jag bygger upp för att slippa handskas med värkligheten, för att slippa ta sig ur sin "bubbla" okej, de jag sejer e klasiskt, och så förbannat sant, det är ensamt i sin egen bubbla, det är de.
Jag är trött, så förbannat trött på att sitta i en egen bubbla, aldeles ensam så nu skall jag ta mig ut till värkligheten igen, hoppas jag bara har styrkan att kunna göra de. holl en tumme för mig.*ler*

Ni vet den känslan av att vara älskad oavsätt vad man gör för något. det var ett tag sedan jag kände den känslan, jag saknat den och skulle göra vad som hälst för att känna den igen, men men.. man jag juh inte bestämma att någon skall älska en bara sådär.
vill inte behöva göra något särskillt, vill inte behöva ens försöka, utan bara veta om att det är så. vill kunna ta något förgivet.. tyvär så får jag inte göra de.

kom hit och älska mig, snälla?

Pestilance!

som en förbannad sjukdom, sura uppstötningar, ångest, en krypande men hård smärta i bröstet.
Stressad som en räv jagad av ett spann hundar i gamla England
Brinner hårt som ett stycke papper i en påskbrasa, snart borta. snart en liten bit aska i resten av allt annat som så småningom flyger bort med vinden, bort.

BORT! Bort från allt som världen heter, delas upp i många olika kontinenter för att aldrig kunna träffas och skapa samma ämne igen, som att hälla upp ett glas vatten för att sedan hälla det tillbaka i tillbringaren, och du kommer för evigt att veta att du ALDRIG kommer få samma molekyler i glaset igen.

Jag vill just nu bara bort, bort bort bort från allt som världen heter, slappna av, läka, slicka mina sår och överleva. men som man säger, nu e det dax att gå ur askan och in i elden för min del, annars har jag ingen framtid.